har gått förbi. Fort går det.

Jag har hämtat ut våra Carola biljetter idag i alla fall. Jag, Miss J och Mariette ska se henne på konserthuset den 21 november. julkonserten:-) Var några år sedan hon var här sist så det ska bli kul. Så det är ju något positivt.

Annars är det mest negativt nu känns det som. Kanske är det hösten.

Kanske är det något annat fel som är trasigt som min mamma brukar säga...

Lilla gravida syrran är inte alls rolig nu förtiden. Hur mycket jag än tycker om henne så är hon inte rolig nu när hon är hormonstinn.Man kan ju för tusan inte säga eller göra något utan att det blir fel känns det som. Men, hoppas det är övergående. Min bror är väl ok efter att han var sur på mig förra veckan. Klippte både honom, farsan o min kusin idag på firman. Det har iaf inte varit vidare roligt där på firman idag, men man gör ju vad man måste. Får se om jag kommer dit i morgon.

Ska på möte på skolan på fm, sen ska jag hem till farmor o farfar en sväng. Sen får vi se vad som händer.

Stefan jobbar ju skift. Är hemma från kursen igen. Men jag är inte glad för det. För vi är väldigt oense om huruvida vi ska ha en katt eller inte.Jag har hittat en jag bara vill ha, så ända in i märgen...Men inte han...Det kostar (inte katten, den får jag för en krona) men ni vet sand o mat o så. Och så tror han den ska riva sönder möblerna..Det gjorde aldrig Pysen? och Taison gjorde det nån gång men då fick han på fan för det och gjorde det inte igen.Så jag fattar inte vad problemet är?? Jag vill så gärna. Är mer sugen på det än jag trodde. Trots att vi har vår älskade vovve. Jaja, vi får väl se... Första gången jag haft så svårt att övertala...Det är det enda jag önskar mig fanimig...

Deppig känner jag mig allmänt också. Kom för 2 dagar sedan bara pang bom. Sjukt. Jag ser dock fram emot min fest för jag vet att flera verkligen ser fram emot den och redan har fixat grejer till den:-) Kanske jag fär en kick jag behöver:-)

Finns det någon mer 35 åring där ute som är i någon form av livskris?

Har hört en och annan faktiskt. Men det artar sig på olika sätt.

Men de, liksom jag, ifrågasätter just nu livet. Vad hände? Vad var rätt och fel?

Var tog vissa vänner vägen?

Trivs jag i mitt förhållande? Vad ska jag göra av mig själv?

Halva livet har gått och jag har fortfarande ingen karriär direkt att skryta om.

Och vet inte hur jag ska få det heller. Känns som om allt hänger på den där rehabiliteringen. Men jag är rädd för att det blir skit av den med.  Vet inte vad jag ska förvänta mig liksom.

Behöver också få tag i en bra läkare efter den maran jag fick sist på Vårdcentralen. Henne vill jag ge en fet smäll och anmäla någonstans. Men jag behöver bli sjukskriven till och med då jag varit där nere på rehaben.Sen får vi se vad  som händer. Det bästa och skönaste hade varit att få allt på papper så jag kan bevisa för folk som misstror mig att jag ÄR INTE arbetsskygg!!! Ge mig ett arbete och jag arbetar.Har ALDRIG misskött ett jobb men haft max oflyt med en del andra grejer. Dock har jag faktiskt goda referenser hos alla vilket inte alla tror eller vet om....

Jag ifrågasätter det mesta just nu.

Varför blev jag inte artist? Eller stylist? Fast det vet jag nog egentligen svaren på.

Varför fick jag aldrig ta studenten? Vet jag också svaret på, men känns så orättvist då jag faktiskt bad om hjälp men inte fick den...

Varför har jag sådant kontrollbehov som vissa påstår? Varför orkar jag inte ha så fint i mitt hem som jag har haft en gång?? Och som jag vill ha igen.

För mitt hem ÄR fint...När det är städat och rensat men jag kan och orkar inte...Varför har jag sådant självbekräftelsebehov?? Det har jag, med hjälp av en del andra kommit fram till delvis varför...Men ligger det mer bakom??

Varför går det inte toppen för min blivande tonåring i skolan? Varför kan inte han och hans pappa alltid vara snälla mot varandra? Varför är jag ensam kvinna men ändå den starkaste i familjen och då menar jag inte fysiskt? Men nu börjar tom den biten ge sig....Jag är glad att jag har humorn kvar, ett tag till iaf, för den kommer man långt med.

Och i sommar, för första gången , kände jag mig utanför i min syskonskara. Och det var jäkligt jobbigt då jag ALLTID försvarat eller haft mina syskon så nära jag bara kunnat.

Och varför kan vi aldrig få ordning på saker och ting?? Enligt mitt medium jag var hos i somras ska ekonomin sakta bli bättre. I december ska vi visst ha en del pengar att röra oss med.Och det fina jag alltid önskat ska slå in.Men jag tror dåligt på det. Hon sa att min man älskar mig, det ska jag aldrig tvivla på.Men det gör jag, för det är mest mörker nu. Jag har funderat flera ggr på om vi bara är ihop för barnen eller ekonomin....Och till viss del är det nog så. Men  jag vet att det finns känslor också, bara det att de blir undanskuffade pga allt annat.

En vecka semester han o jag utan barn...Undrar hur det hade gått??Men det lär vi inte få veta.....

Sova borde jag göra. Men kan inte. Också ett problem.

Och nu sitter jag banne mig och blir hungrig också, mitt i natten...*suck*

Jag vill ha ett jobb. jag vill ha pengar. Men var? vad? när ? hur?

Skulle startat en sida på internet med något, men vet inte hur man gör det heller;-)

Nä, får väl sluta för nu. Ska ut med vovven innan sängen kallar.

Har mer tankar o funderingar men detta är en liten början i alla fall.

Och snart kommer kanske mer om vad som faktiskt hänt sedan jag slutade blogga på Lunar *S*

Good night Sweden, wherever you are...

 

Mickis

18 september 2009 08:02

Jag tror du funderar & älter för mycket... Man kan inte förändra världen på 1dag...
Du har hamnat i en livskris... Det är tufft. Men så har det oxå hänt mycket i ditt liv... Det tar tid att lära sig leva med värk.. Men man vänjer sig...

Tror du ska satsa på lite 'mind thinking'. Positiva tankar föder positiv energi... Negativa tankar ger negativ energi. Koncentrera dig på det du gör bra. Det du kan klara av...

'uppmuntrande kramar'

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken helg det varit! Well, de sista dagarna över huvudtaget för den delen... Minns inte riktigt vad jag skrev sist. Men vet iaf att jag varit hos Farmor o farfar nån sväng till. Varit ute med farfar o handlat. (Brandlarmet gick på Coop Jäger...

Känns det som... Är trött trött trött... Men så har jag också svårt som fan för att somna om kvällarna. Somnar alltid sist. Igår blev min store grabb 14 bast. Är det klokt?? Svar nej. Innebär att jag snart blir 36 ju!! Inte heller klok...

Allo´allo! Hoppas ni alla mår bra... Själv är jag ok idag. Måste vara vädret:-) Varit sol hela dagen faktiskt. Märks direkt. haft ont i armar o rygg, men annars ok. Var på sjukgym i morse. Stretchade lite o så. Ska börja mer på terapi för a...

Till er som orkade läsa min förra blogg... Förstår ni min grymma besvikelse i natt?? HUR kunde det gå så fel?? Har hört sååå många som skulle rösta "rätt"...Många VAR och röstade....Och ändå...Katastrof!! Kalla mig gärna ego, det rör mig...

HEJ! Mitt namn är Madeleine Tiderman Reisinger.  Jag är snart 36 år, gift sedan 12 år och har 2 söner. En på 14 och en på 9 år. Tänkte berätta lite om min situation för tillfället. Min story liksom. Kanske det finns en schysst sympatisk Dr som ...